Wretlinds Värld #71 – Vintage sex – Monica Zetterlunds mest lekfulla låt

Eat to the beat

Vintage sex är temat på veckans favoritalbum ”Eat to the beat”. Här finns 28 fina gamla låtar i färg med betydligt starkare erotisk laddning än alla moderna nyanser av grått. Här förstår vi återigen att blues är den varmaste musiken. Här sjunger man om sex, från det milda till det vilda, alltså så kallade ”vågade texter”, men ofta med en sofistikerad elegans som i ”Don’t come too soon” med Julia Lee & Her Boyfriends från 1950. Albumet har underrubriken ”The dirtiest of them dirty blues” och är utgivet av det tyska skivbolaget Bear Family som är bäst i världen på att göra påkostade och snygga samlingsalbum. Här finns fullständiga texter och en liten berättelse om var och en av de 28 låtarna. De flesta fick inte spelas i amerikansk radio på 40-50-60-talet när de gavs ut. Däremot kunde de spelas i jukeboxar, men även där fick man vara försiktig. Branschtidningen Billboard recenserade ”Don’t come too soon” och varnade jukebox-ägarna att lyssna noggrant på texten och undvika pryda ställen, ”anständiga barer och caféer”. Lyssna här Wretlinds Värld #71

Monica Zetterlund-2

Monica Zetterlund tar oss från diskbänken till jazzens största artister i ”Vilsevalsen”. Det är en lång och slingrande berättelse där hon ger oss musikaliska porträtt av saxofonisten John Coltrane, pianisten Errol Garner och orkesterledaren Count Basie. Hon tar ett brett grepp i sången som är ur revyn ”Party” från 1962. Det är just en vals för vilsna med text av Beppe Wolgers och rader som ”Och vill man sjunga ’jag struntar i att diska’ så stämmer det med musiken”. George Riedel skrev musiken och trodde först att ingen alls skulle kunna sjunga denna slingriga zigzag-låt. Men här kunde Monica Zetterlund kliva in i flera olika roller, från Värmlands-jänta till cool jazz-diva. Låten är verkligen en avantgardistisk klackspark, som sagt från 1962! Det var ju på den tiden som den mesta musiken i svensk radio var på blöjstadiet. Första gången jag hörde ”Vilsevalsen” var så sent som 2005 då Marie Vesterholm spelade den i Kalejdoskop i P2. Då blev jag lika häpen som när jag första gången hörde Jimi Hendrix med ”Third stone from the sun” 1967. Och se där! Eller snarare ”hör här!ytterligare ett mästerverk som måste ut i luften, igen! Hör båda dessa epokgörande milstolpar i Wretlinds Värld #71.

This entry was posted in Program, Wretlinds Värld and tagged , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentarer